Oh, nu ska jag snart hoppa in i duschen! Kan verkligen behövas efter att ha använt samma outfit tredagar i sträck och de närmsta jag har kommit en dusch var när jag skulle hämta vatten till att moppa golvet med! Men ändå tycker jag att dessa kläderna är något av de bästa jag äger. För varje gång jag sätter på mig dem ger det mig lycka och frid inombords. Nu måste väll hålla med om att det är sjukt snyggt? Mamma verkade dock skämmas över mig när jag gick in på netto med dessa kläderna på mig, och Filli har påpekat om hur kallt det måste vara att ha ett urvuxet linne som inte sträcker sig över naveln. MEN HALLO! MAN BLIR JU VARM AV ATT KLÄTTRA UPP OCH NER FÖR STEGAR!




Rummet börjar ta sig nu alltså och jag måste säga att jag är riktigt nöjd, speciellt över den korta biten av låttexten jag har målat upp, men har ju en bit kvar som jag ska fixa till nästa år! Spegeln blev också himla fin, listerna med för den delen. Dock ska jag ta och måla dörren och fönstret en gång till när vi ändå gör om mammas rum, men de ser helt okej ut. Slänger ut lite bilder så att ni får er en titt. Har bestämt mig för att köpa en ny matta, madrassöverdrag, ljus och ljuslyktor jag tittat ut på INDISKA.

min fula morgonrock ligger på sängen, men tänkte att jag skulle försöka få en bild på sängen och texten ( stannar kvar har jag inte målat upp ännu). Jag har dessutom glömt stänga dörren till "dataskåpet". JAJA

Mycket finare med vita lister än träfärgade, fönstret framhäver helt annat ljus, spegeln har jag sprayat i guld, lite halvstökigt där och min pensel ligger kvar på golvet.

Tänk dig hela denna dörren i den färgen som golvlisten har och wow dude! EN BH PÅ GOLVET!



Till och med mina röda hjärtan fick sig en makeover, var nästan hög efter all sprayfärg jag andades in i morse(runt 12, då jag klivit upp ur sängen)!

Nae, dags att göra sig i ordning. Ikväll väntar festligheter. Blir att ha långklänningen, jag kommer sticka ut bland alla korta klänningar, men har inte kroppen till att ha en kortklänning så, va fan!

/ Josefine

Jag börjar inlägget med en hel hög bilder:

passade på att ta fram systers kamera och fotografera när man klätt upp sig, hör inte till vanligheterna nu med tiden att jag tar bilder på mig själv.



babysister var mycket fin med och självklart skulle vi ta en liten bild på oss pinglor!

Syster Felicia.

Mamma kom hem och våran lilla bil färdades till kusinerna där tomten kom med UNDERBARA KLAPPAR!



nästa dag åkte vi till Ängsbo där hela Hanson klanen samlats, efter gröten väntade pulkabacken, på bilden kusin Hugo.



Se upp i backen, här kommer morbro och Fanny!



Hejdär, josefine blev blötast, hon hade inga termobyxor och åkte längst!



Ett stycke frusna brudar tar åk paus.



Alla kusiner utom Viggo, som gått in för att de va kallt. Lika?



In och värma oss, haha, tekniska killar här va!



Hanna Hanson, med sin opererade och ingipsade hand.



Näst minst i skaran, men den som syns och hörs mest. PUSS GUMMAN!



Flickorna F(rida &elicia)

Granen stod så grön och grann i stugan, den får avsluta.

Summary:

En lyckad jul. God, men dock alldeles för mycket mat. Jag klarade mig galant som herde och det och pulkaåkningen var det mysigaste under denna jul. Har fått de finaste paket man kan tänka sig av alla nära. Nästa år ska bli ännu mysigare, då jag ska sänka julkraven ännu mer. Mindre stress och mer glädje. Imorgon kommer ett längre skrivinlägg.

/ Josefine

2010 springer fram och det är nu dags för att fira jul. Allting är klart och färdigt så det känns skönt. Jag och systern har varit ensamma hemma hela dagen då mamma jobbar hela julen. Många hade nog sett detta som något väldigt jobbigt, då de anser att julen ska dra ihop familjen. Men för mig gör det ingenting alls. Är inget stortfan av den här högtiden då jag tyckt att de lätt till allt för mycket jobbiga situationer genom åren. Låter det inte som jag är över 40 år när jag skriver " genom åren" hahaha!

Jag ska snart ta mig en långdusch och måla nytt nagelack på fingrarna framför tvn. Får nog bli någon form av film mara för mig ikväll. Sitter dock och överväger om jag ska ut och springa imorgon, men jag tror att jag håller mig tills på lördag. Ska vara i kyrkan runt tolv, så känns ganska lockande att bara ta det lugnt. Har nog nämnt det någon gång tidigare, men ska vara med i julspelet på gudstjänsten vid ett tiden. Så om ni inte har någon typisk tradition vid den tiden och är sugna på att se mig utklädd till en mycket stilig herde. Kom då vettja!

Imorgon åker vi sedan vidare till moster Kerstin och jag är helt säker på att mitt och systerns paket till mamma är årets julklapp!
På lördagen väntar den årliga Hansonklanen hemma på Ängsbo.

Nu väntar duschen min!
/ Josefine


Söt bild på mig och Knäredkusinerna. Ska bli trevligt att se dem på lördag!

Sitter invirad i mn tjocka härliga tröja och har pillat med designen i en hel evighet! Caroline försökte hjälpa mig, men vi hade tydligen inte likadana mallar så fick klura ut detta själv. Får se hur länge den håller sig såhär.

Kom i säng alldeles försent igår efter att ha suttit framför datorn i ett bra tag, så runt elva vaknade jag till liv, utvilad. Tog mig energi till att träna och dammsuga, medans en festlista vrålades ur högtalarna.  Tog mig ner till staden för att titta lite julklappar. Matilda gjorde mig sällskap och hon kom med några bra tips! Hemma hos Malin var det hög mysnivå. Tyvärr fick jag gå tidigt eftersom jag skulle öva på julspelet jag ska vara med på på fredag.
Ska snart sätta på en film tror jag och en kopp te!

Skulle vara glad om jag kunde få lite kommentarer om vad ni tycker om bloggen? Är den läsvärd, eller bara allmänt tråkig? Något jag ska tänka på?

/Josefine

Jag är faktiskt riktigt förvånad över vädret vi har lyckats få denna jul. Känns inte som det är i Halmstad man bor!
Men idag har det iallafall inte varit så farligt kallt att man inte vill sticka ut näsan genom dörren, och det är ju positivt!
Gårdagen var lyckad vill jag påstå, dock drack jag alldeles för mycke ren sprit och blev fullare en jag någonsin varit, men någon gång ska man vara det. Tycker synd om David, Dansk och Max som fick stå ut med mig i knappt två timmar inatt, men jag är mycket tacksam för det killar. Det ska ni veta <3

Så efter drygt en timmes sömn vaknade jag av att klockan ringde och ja, DAGS FÖR JOBB! Efter att ha slängt i mig två glas apelsinjuice och två helt obredda, torra mackor var jag redo för jobbet. Konstigt nog har jag dessutom mått ypperligt bra HELA dagen idag. Lyckligt lottad jag är va? hihi

Det var sista gången för iår på jobbet och detta avslutades med tomteluvor, pepparkakor, diplom, simmärken och många glada miner! Oh daem, jag glömde ju fixa inne på herrarnas efter. Jag visste att det var något, men det får va så för den här gången.

Gick inom den mycket fina familjen Persson och växlade några ord innan det väntade underbar mat från mamma där hemma. Ängel hon är!



Dagen har jag ägnat till att lägga in massor av gamla bilder på FB, så ta gärna en titt.
Nu ska jag läsa igenom de "dagliga" bloggarna.
/ Josefine


Jag och min älskade vän Josefin igårkväll

Mumma, nu är det långa julovet äntligen här! Ska bli så skönt att bara ta det lugnt och hämta krafter inför vårterminen. Precis vad jag behöver, dock har jag ett sista arbete jag håller på att skriva nu, sen så! Upptäckte precis att jag glömt min mattebok i skåpet, fördel eller nackdel? Och just de, min cykel står kvar på sannarp. Haha, får gå och hämta den imorgon eller ikväll.

Igår efter två prov åkte vi hem några tjejer till Julia i snökauset. Jag är glad över att jag inte behöver åka buss till och från skolan. Fy vad trångt det är!  Det var iallafall jättemysigt och flickorna är så fina. 

Ikväll blir det jobb på Habben sen vet jag inte om det blir film med Angelica eller om jag bara ska mysa själv hemma. Beror på om jag är klar med svenskan. Så lika bra jag skriver klart den nu innan jobbet.

/ Josefine

Sitter nu vid datorn en snabbis och har precis bestämt mig för att träna handboll idag!
Ska bli underbart med lite klister i håret!
Dagen har varit alldeles okej, inte för bra, men heller inte dålig.

Gick (bokstavligen) till skolan och möttes av rektorernas lyckoönskningar och fin Luciasång från skolkören.
En pappmugg glögg bjöd det på och jag tror aldrig alkoholfri glögg smakat så gott! Var genomfrusen efter promenaden i kylan. Sedan var det dags för sista dramalektionen. Det har varit en givande 50poängskurs. Svenskprovet är nu avklarat och jag kan bocka för ett av de fyra proven denna veckan. Engelsklektionen på torsdag planerades av mig, Malin, Natta,Freja och de två ljusgossarna Albin och André. Kommer bli riktigt kul att se deras reaktioner!

En av mina favorit sysselsättningar (powernap) väntade när jag kom hem, efter några få sömntimmar inatt. Sedan gick jag ner och fann att skolkatalogen har kommit, och jag är mycket säker på att MÅNGA 1:or, precis som jag. Har suttit och dreglat över de stora snygga tvåorna och treorna!
Nae nu är det dags för deutsch und ein gewöhnliche woche in meinem Leben.
/ Josefine


söt bild på ett så älskat handbollslag, för ett antal årsedan!

Tiden springer fram och idag var det tid för tredje ljuset att få lysa upp i mörkret. På glashala vägar vandrade jag iväg till jobbet. Dags för lite utdelning av fina simmärken.
Gick vidare till fribergs för att köpa bröd, kom hem och matade den lilla Feliciabjörnen.
Sedan hoppade jag ner i sängen för en powenap, men icke min syster var nu "in high spirit". Lyckades iallafall efter ett litet tag putta ut henne ur sängen. Hon må ha sagt ett par ord, men de kommer jag inte ihåg. En timme senare vaknar jag tröttare en innan av att klockan ringer.

Sen tog jag mig in till grannen för att lämna en bok som hon kan ha när hon ligger och gottar sig i Thailand. Lämnade ett litet meddelande i den, får se om hon upptäcker de!
Det blir första julen utan Sanna på tolv år nu, kommer kännas tomt. Ingen snögrotta kommer byggas och jag har ingen jag att smsa med( tänker minsann inte smsa till thailand mer en nååågra gånger) Hihi.

När jag kom in till mig hade mormor och morfar kommit. Undervisade mormor i en snabbkurs angående att skapa och skicka ett SMS. Vi tog oss ut i kylan för att gå att lyssna till ljuuv musik från Nova Cantica och Cantabille. Mina aarmhår stod upp genom hela konserten, tur att jag hade långärmadblus! Hemma väntade nybakat bröd och risgrynsgröt, mums.

Trots all glädje dagen har givit, kan jag inte mer en tänka på alla de som förlorar någon nära under juletid. Jag lägger en bön för er ikväll.
/ Josefine

.

Städ-dag för mig idag. Till största delen hela huset med tyngdpunkt på mitt rum har jag avklarat nu. Sitter här nu ensam i huset och njuuter av tystnaden(dvs mannen i den vita hatten spelas på spotify) och mörkret. Har tänt mina älskade doftljus och tar en paus innan kvällen fylls med plugg. Känns skönt att ta sig tid till det nu i helgen då nästa vecka är full med prov.

 Blir kortfattat idag och tänkte slänga ut lite bilder i dagens inlägg.

Ska göra en sammanfattning av året längre fram i månaden genom text och bilder. Bild sammanfattningar brukar vara mest lockande, but I prefer word.



En mycket söt tomtesyster i onsdes under pausen, tjusig tröja hon har på sig! (made by me)

Och där kom vi med båda två.


Mitt rum just nu. SÅ sugen på att måla om alla listerna och fönstret i vitt,
men vågar man måla fönstret i denna kylan?


Kvällens underhållning.

Ha en awesome lördagskväll, för de ska jag ha!
/ Josefine

Det visasde sig att jag var lite ute och cyklade igår och att Danmark spelar i Malmöarena. Så då är det ganska uppenbart att det inte blir någon handbollsmatch för mig idag.

Blev en hemmadag idag med, hade feber inatt så hade ingen ork alls till att ge mig iväg. Nu ska jag titta på något avsnitt av gossipgirl innan jag sätter mig med plugget.
/Josefine

Har bara väntat på den här förkylningen och idag kom den, men är feberfri nu så ska ge mig iväg till skolan imorgon!
Nu sitter jag här och funderar på om jag ska ta tag i mer plugg ikväll, men ne det ska jag faktiskt inte!
Däremot ska jag nog försöka ta mig till arenan imorgon då enligt mig en av de snyggaste människorna på denna jord kommer hit. nämligen... JUSTIN BIEBER!

AWESOME!
Haha, nej.
Lars Christiansen! Gud den mannen alltså, som jag har dreglat över han framför danskTV. Att han dessutom är en av de bästa kantspelarna som finns gör honom bara ännu bättre!  Är dock inte säker på om han är uttagen till truppen imorgon, och pengar har jag snåålt om. Men men bara tanken på att han kanske kommer vara 500 m från mig imorgon är go att tänka på!



Nu väntar en kopp te, de gillar halsen min.
/ Josefine

Ska snart bege mig in till familjen Green för avatar, precis vad jag behöver!
Det har varit en mycket lyckad helg, är dock helt slut!
På fredagen jobbade jag med mina små barn, det var avslutning, så lite diplom och frukt delades ut. Sen raskt hem och göra sig iordning! Trekvart senare tar Evelina och jag bussen hem till Dansken för lite partaj! Mycket trevligt folk vill jag säga. Den enda fördelen med det här vädret är ju att det är väldigt ljust när man ska bege sig hemmåt på nätterna. Jag håller verkligen inte med om att man går rädd på Halmstadsgator, kanske inte ska säga för mycket men känner mig trygg när jag vandrar hem själv vid två.

Efter en timmes sömn vaknade jag småberusad och övertrött, mamma och Filli möttes av ett överentusiastiskt leende. Haha! Sen bar det iväg till familjen Persson för det årliga lussekattsbaket, följt av bakning med Kajsa i församlingshemmet! Så efter den här helgen vill jag inte ha med deg att göra mer det här året!
Julfesten var mycket trevlig, fint och älskat SKUNIKfolk.

Idag har det varit jobb hela förmiddagen och sen bara tagit det lugnt!
Nu väntar dom på mig, så ska stänga ner!
/Josefine

tack för allt stöd jag får, ni är underbara!

För inte allt för länge sedan i ett hus en bit utanför staden bodde en familj som bestod av en pappa, gravid mamma och en dotter. Dottern var pappasflicka och hade alltid varit. Hon var alltid vid hans sida och hjälpte honom mer en gärna med att tvätta bilen eller vara ute i skogen. Som ni kanske förstår var dottern en typisk pojkflicka och det kunde hända att ord som ” de är rääligt” kom ut från hennes mun. Det hade ju hennes största idol sagt så många gånger.

Det hade varit en helt vanlig dag och mamman kom direkt från jobbet för att hämta dottern på dagis. När de satt i bilen på väg hem frågade mamman:
- Vem tror du kommer hem först, vi eller pappa?

-Hm, jag tror vi vinner, sa flickan och de åkte vidare på de krokiga vägarna.

De hade precis åkt upp för den sista backen innan de var hemma och flickan kunde skymta det röda huset genom granarna och nu syntes även pappas röda, gamla Corolla.

-          Pappa vann, sa hon och sträckte sig framåt mot förarsätet. Men det var något som inte stämde och då såg hon att den gamle picknick filten låg ovanpå bilen.

Mamman stannade bilen, knäppte upp bältet, vände sig till dottern och sa:

-          Stanna här, gå inte ut förens jag kommer tillbaka och hämtar dig.

En oro började stiga i flickans kropp och hon kunde inte alls förstå vad det var som hände. Efter ett litet tag kom mamman tillbaka, oroligt och skarpt öppnade hon dörren där dottern satt, tog tag i henne och förde in henne i huset.

-          Stanna här och gå inte någonstans, kan du lova mig det?

-          Ja, men mamma var är pappa?

-          Bara stanna här okej.

Hon gick snabbt ut ur huset och låste dörren. Detta förvånade dottern för de brukade aldrig låsa. Tiden gick och flickan blev orolig och beslutade sig för att gå ut. Hon försökte öppna dörren, men hon var för kort för att nå upp till låset. Otåligt gick hon tillbaka till kökssoffan och satte sig. Exakt hur länge hon satt där kan hon inte minnas, men det kändes som en hel evighet. Mamman kom tillbaka in i huset två gånger för att ringa någon, dottern förstod inte vad som hände, men att det var fel det visste hon.  

En ambulans kom farandes förbi huset och mamman sprang för att stanna den, kort därefter kom en bil som dottern kände igen. Och ut rusade två nära släktingar. Den unge sonen hoppade över det vita staketet och sprang för att omfamna den lilla flickan som nu hade lyckats ta sig ut ur huset.  Alla var så oroliga och dottern var rädd.

Några timmar senare fick flickan berättat för sig att hennes pappa hade dött. Att hon aldrig skulle få se sin största idol i liv mer var för svårt att förstå för den tre och halvt åriga flickan. Men den här dagen skulle förevigt klistras fast i hennes minne.

Tiden gick och flickan fick snabbt växa upp och lära sig att ta ansvar, men framför allt växte hon runt midjan. Vart hon än kom blev hon bjuden på godis och sötsaker och hennes mamma hade ingen ork till att hålla henne aktiv eftersom hon var höggravid. Snart fick hon en syster som hon alltid kom att vaka över.  Men hon kunde inte riktigt förstå hur allt hade lyckats bli som det blev. Att pappans hjärta så snabbt hade blivit sjukt att det slutade fungera förvånade henne, och var kom filten och bilen in i bilden?

En kväll när flickan var sex år gammal bad mamman dottern att komma ner och sätta sig vid köksbordet. Hon hade något viktigt att berätta. Mamman frågade om hon kommer ihåg den dagen när pappa blev sjuk, och hon svarade:

-          Ja det gör jag.

Mamman tittade sig omkring, tog ett djupt andetag och berättade historien från en ny vinkel. Det var nämligen så att pappan själv hade valt att han inte ville leva mer och han hade tagit sitt eget liv genom att gasa ihjäl sig. Hon berättade syftet med filten och hur han hade kopplat en damsugarslang till avgasröret.

Hela bilden ändrade sig plötsligt och dottern började klandra sig själv. Var det hennes fel? Tyckte han inte om mig? Att hon dessutom blev retad för att hon var tjock fick hennes självförtroende till att sjunka ännu mer. Och vid bara en ålder på nio år började hon äta antidepressiva tabletter.

Flickans vardag var som en berg och dalbana. Och bara några få år framåt hade hon planerat att ta livet av sig många gånger om, gått på antidepressiva, provat minst sju olika sorters sömntabletter, varit på minst hundra terapisamtal, gått in i väggen, skärt sig, rökt och kräkts för att dämpa ångesten. Allt pågrund av att hon klandrade sig själv till sin pappas bortgång.  Hon var syftet till allt som hade hänt och om hon bara hade varit lite bättre hade det aldrig skett.  Hur klok och vis hon än var kunde inte hjärtat släppa att det var hennes fel.

Det som hade varit den enkla utvägen för pappan, kom att bli en allt tyngre bit för hans dotter. Och det var bara en av de personer han hade lämnat bakom sig. Tänk då på hans fru, som fick ta hela lasset och ändå bara skit tillbaka, en dotter som aldrig fick träffa sin pappa och en mor förlorade sin son. Men en sak som dottern lärde sig av det här är att aldrig tappa hoppet, och trots att hon planerat att ta sitt eget liv gjorde hon aldrig det. För hon om någon vet vilket svik det lämnar bakom sig och hon skulle aldrig kunna göra så mot sin mamma och syster. Oh just precis nu avslutar dottern texten genom den sångtext som gör henne stark.

Hjältar och Hjältinnor stannar kvar.

De spottar hårt mot vinden

och de värmer våra händer

så vi inte tappar taget

om den kärlek vi har rätt till

De vågar tro och hoppas

på att någon därute ser oss

någon som hellre vill förlåta än fördöma oss

för något vi visste att vi inte gjort

Nu kommer den ut, publicerar min historia. Gör detta för min egen skull. Söker inte efter uppmärksamhet utan helt enkelt för att jag känner att jag själv kommer må bra av det. Tyck vad ni vill, men det här är jag. Nu är det slut på döljandet och kommer hedanefter aldrig att dölja mitt förflutna.
/ Josefine