» Måndag
Har precis suttit och pillat på en jobb ansökan, som jag senare ikväll ska försöka skicka iväg till en mycket erfaren svensklärare för bedömning. Lite feedback skadar aldrig, men är ganska nöjd med det jag åstadkommit såhär långt.
På tal om jobb fick jag idag ett mail från Sk Laxen om sommarsimskola på brotter, som jag nu hoppas på att få. Att arbeta med barn, vara ute i vattnet är nog en av de bästa tänkbara kombinationerna för ett sommarjobb. För om jag får det har jag bestämt mig för att simma varannan dag innan jobbet och få in en riktigt god teknik på simmet!
Nae nu måste jag byta om om jag ska hinna.
Mysig bild från Partille, de långa blonda håret va fiiint och de saknar jag litegranna!
/ Josefine
» Söndag
Har precis tittat på hur Sveriges bronsmedalj rinner ur deras fingar, extremt synd och tyckte verkligen de var värda bronset. Men, de finns inget att hänga läpp för och vi byter raskt nationalitet och hejar på DANMARK, som jag hoppas vinner över fransmännen.
Ska ta tag i lite fysik innan matchen börjar och sen får jag se om jag får skrivit lite jobbansökningar idag.
Sanna kommer in vid kvart i nio för att titta wallander med en stor kopp te till. Det ser jag fram emot.
Så nu klämmer vi i:
Vi er røde vi er hvide!
/ Josefine
» plugg & hoffmaestro, kvällens kombination
Dagen har varit mycket lugn och skön, har mest legat här på mattan och pluggat. Mormor och Morfar har varit inom och ätit så har pratat lite med dem.
Man får ju mysa till det med lite ljus nu när det är så hemskt väder ute.
/ Josefine
» dryg blogg, svar JA
Vad har hänt? En mycketmycket dryg och tråkig blogg har plötsligen blivit allt vanligare här.
Jag vill inte ens läsa vad jag skriver själv! Haha
Äntligen har jag börjat få tillbaka lusten att verkligen plugga, gå till skolan och JAG SOVER! Tror ni inte jag åker på influensa då? Jooo, så jag har legat halvt död nu i tre dagar. Den enda som har lyckats muntra upp mig är lille Potter och hans trollkarlsproblem.
Nu ska jag ta och skriva en planering inför söndagens simskolelektion.
Jobbet, plugg, stependier och jobb ansökninar. SJÄLVKLART HANDBOLL!
Och träna såklart, så ser helgen ut.
Vi får oväntat besök vid kvart i sex, och jag har lovat att hon ska få mat utan att fråga mamma, kan bli spännande!
Bloggen kan jämföras med en korv, jävla skit, förutom när de är bra! HAHA!
Denna bilden va väll söt på mig! Från gotland med lille Josefin och Anna-Britta, hoppas på att de följer med oss på äventyr vecka åtta, då vi planerar att ta en go restresa!
/ Josefine
» Tisdag
Igår när jag precis skulle trycka på spara och publicera la mitt internet av och hela min sammanfattning av gårdagen försvann!
Nu halv tittar jag på handbollen, inte en så spännande match, men LARS CHRISTIANSEN och NÖDDESBO ÄR SÅ FINA DANSKAR ATT MAN DREGLAR!
Det var en härlig dag i skolan med trevliga lektioner, fick bestämt att jag ska fortsätta i idrotten och på fredag är det världens bästa sport på schemat. Ser jag fram emot. Ikväll har jag och Malin jobbat med vuxencrawl för Evelina var sjuk. Goda extra pengar när man får 80 kr/ timmen! Sen simmade jag en halvtimme. Mina axlar var ganska sega efter gårdagens handbollsträning nämligen.
Nae nu blir det inte längre inlägg idag, för kan inte skriva.
/ Josefine
» Söndag
Oh, luften har helt gått ur mig sen jag kom hem från jobbet! Det blev mycket mer intensivare idag än vad jag är van vid. Nu är det två nya grupper, och dom här barnen är äldre och då blir det för mig att simma ifatt dem! Sen efter tre och en halv timmes jobb duschade jag och sen var det till att ladda batterierna inför två timmars vuxencrawl med en macka. Så nu i fortsättningen kommer det bli sex timmars jobb istället för tre och en halv. Ska snart sätta mig och fylla i lite lönelappar och det kommer kännas gött med de där extra timmarna! Märkte ni så mycket siffror och timmar det kom in i den här delen, blir förvirrad själv bara jag ser det. Haha!
Nu har jag därför precis vaknat. Hade tänkt att jag skulle läsa, men somnade ifrån Harry. Plockade precis undan lite kläder och böcker som låg på golvet och fann en sån söt lapp från systern. Puss på henne! Ska gå ner och sätta på en kopp te tror jag nu och slänga mig i soffan framför handbollen. Sen ska jag försöka skriva lite på tyskläxan innan Sanna kommer in för I robot.
Slänger med en bild på min babysister när vi var i Skandinavium förra veckan och hejade fram Sverige till vinst, nu hoppas jag alla andra som är nere i Malmö också lyckas med det. Du är söt Filli, dock är bildkvalitén inte den bästa.
/ Josefine
» JOSEFINE ÄR TILLBAKA
Men nej det har jag inte, bara en liten paus på sådär en vecka. Haha.
Igår var det en helt vanlig fredag med skola och jobb, sedan när jag kom hem stannade jag hemma för jag kom tyvärr inte in hos Sebbe, men lika glad för de är jag. Stormade familjen Greens hus vid halv elva, och jag kan säga att Lasse var ganska förvånad när han kom för att öppna dörren. Fick lånat den femte boken om lille Harry Potter, håller nämligen på och läser den serien nu. Kände att någon gång i min ungdom ska jag göra det och nu var rätta tillfället.
Nu har jag precis skrivit över en hel hög med anteckningar till datorn och ska snart gå ner och fixa en liten lätt kvällsmat med systern. Tror att jag får skynda på mitt skrivande så att hon inte blir alldeles galen där nere i köket. Var ute och sprang innan idag och det var verkligen underbart! Perfekt väder, luften var alldeles klar och go.
Ikväll ska jag hem till en god vän på lite fest tror jag, om jag inte bangar, men ne de gör jag inte!
Imorgon är det jobb på Actic som gäller och jag ska vara med på vuxencrawlen nu i vår också, så två till timmars betald lön! AWESOME!
Visst är jag en gud på att rita! Haha!
Nu står syster på mitt rum och klampar!
/ Josefine
» JAA!
Jag vaknade med migrän och ja, jag låg under täcket och ville bara slita av huvudet mitt!
Som tur va blev det iallafall bättre sedan och jag tog mig energi till att gå iväg till skolan. Där va allting extra jobbigt och jag kände inte alls för att jobba ikväll, men det gjorde jag ändå! Och de söta barnen kunde få mig på bättre humör. När väl det var slut åkte jag hem med mamma och jag kan säga att jag var inte speciellt trevlig. Var nämligen övertrött och hungrig. Jag slängde av mig väskorna i hallen och klampade in i köket där det låg ett brev addresserat till mig. Jag öppnade det och där i låg det här brevet:
Jag är riktigt glad och det lönar sig att skriva några få ord om sig själv!
Nu ska jag vara social med min vän Sanna, hon sitter här och har ägnat sig åt att vika mina kläder, medans jag bloggar. Haha!
Imorgon åker jag till Göteborg hela dagen, för att shoppa och titta handboll!
/ Josefine
» Onsdag
PUUUST!
Ska snart göra mig iordning för sängen, men först ska jag fixa lite till med jobbet. Två möten har avklarats idag, fyra grovplaneringar är gjorda och jag har skickat iväg ett mail till alla föräldrar som jag hoppas lät någorlunda okej. Vill ju att de ska se mig som den mogna person jag anser mig vara. Sen har jag även skrivit om sex närvarokort nu ikväll. HARD WORK WORK!
Ja, lägger inte till något mer ikväll, är alldeles för seg och vill komma i säng i någorlunda tid.
Nu ska jag leta upp hålslagaren och sätta in massa papper!
/ Josefine
» Tisdag
Sitter hemma med datorn i knät, slutade vid tjugo över tolv, då jag plockat bort samhällskunskapen från schemat och Douglas mannen har åkt till England för någon fysik, it eller matte grej? Hihi
Jag känner mig verkligen seg idag, men ska ta mig energi till att skriva över lite nya anteckningar på datorn innan jag beger mig in mot staden för att fika med Elin. Det ska verkligen bli riktigt mysigt för var så länge sedan jag träffade henne och en kopp kaffe lockar!
Tittade precis igenom min mail och såg att jag hade fått ett nytt svar, denna gången från SK Laxen och jag ska söka jobb där lite längre fram i vår. Då gäller de som sommar-simskollärare. Jag kommer inte göra annat en glida runt i vattnet! Hihi
Nu ska jag sätta igång med anteckningarna!
/ Josefine
Kan passa på och fråga om det är någon som skulle vilja köpa en riktigt bra kamera till mig,
då jag bara har min lilla mini mobil!
Tycker desssutom ni kan ta en titt på vad jag har på mig idag, för det hör inte till vanligheterna att jag lägger ut sådana här bilder!
» Måndag
Oh, vad denna dagen är bra!
Vaknade alldeles utvilad och skolredo, mamma var dessutom så snäll att hon körde mig till skolan så jag slapp gå. Det rullade bara på och trots att man var lite seg under sista lektionen känns det så underbart att vara tillbaka i skolan! Och ja, jag menar det! Den här terminen ska inte sömnproblem eller deprissioner få hindra mig till att visa och klara av mina ambitioner, nu gäller det!
Vid tre minuter i halv tre slutade jag för dagen och Kajsa tyckte det var dåligt av min lärare att gå över två minuter då hon satt och väntade utanför med min kofta. Som jag nu har gosat in mig i! På med alla kläder och slänga ner lite böcker i väskan sen var det bara till att börja vandringen hem. Gjorde en kopp te och en macka som jag sedan tog upp på mitt rum.
Klickade igång datorn och öppnade mailen. Tog bort alla sjuttioellvatusen mail från facebook och hittade mitt i allt ihop ett mail från Leif Karlborg, ni kan tro jag blev nervös och bestämde mig för att läsa igenom de nya från jobbet först.
Nu var den stora frågan, ska Josefine Andersson få dispens eller inte?
Han verkade bara positiv och tyckte att jag skulle anmäla mig till steg 1:an i april, så skulle han bara överlägga det med styrelsen, men säger han det känns det som ett ja då han är högsta hönset!
SÅÅÅ JAAA!
BADVAKT HERE I COME!
NÄSTA ÅR KOMMER NI SE MIG GLIDA PÅ TYLÖSAND SOM LIVRÄDDARE! WIHHO!
Nu väntar jag bara svar från badet och brottet, så kanske det blir där man kommer spendera sommaren?
Självklart ska jag söka en hel hög jobb till, men det känns så positivt!
Har en stor glädje aura runt mig och kinderna är alldeles bulliga för att jag ler!
Nu ska jag skriva över lite anteckningar från dagens lektioner och sedan ska jag bara ta det lugnt innan det är dags för mig att gå iväg till Alehallen. Ska nämligen träna handboll!
Som min vän Kakan säger:
" HA DET GOTT, IGELKOTT"
Världens bästa pulkamössa direkt importerad från det kalla Norrland!
/ Josefine
» Lördag
Igår fick jag i allafall skickat iväg fyra mail till vuxna män och kvinnor runt om i Halmstad. Så nu hoppas jag på positiva svar i min inkorg nästa vecka. På kvällen kom min favorit Kajsa hit och vi satt och pratade i flera timmar. Sen så fastnade jag i soffan framför One Tree Hill tills klockan halv ett då jag i stort sett kröp uppför trappan, då jag var helt slut.
Nu så lägger jag mig på golvet för att biffa till mig lite innan jag hoppar in i duschen.
/ Josefine
» En av de bloggar jag läser varje dag
Visst är det så att man har vissa bloggar som man läser varje dag? Eller ah, så är det iallafall för mig och jag antar för en hel del andra med.. hoppas jag. Haha.
Iallafall tänkte att jag skulle ta och skriva lite om en av de jag läser.
Nämligen tyledal.blogg.se
Jag kan inte riktigt minnas varför jag började läsa den, men det bara blev så. Jag fastnade för den otroligt effektiva uppadeteringen, då hon skriver flera inlägg om dagen. Man kan få en hel del inspiration om vad man kan tänkas ha på sig. Och så kan man läsa om hur det är att leva i en annan del av Halmstad. Snyggbrud är hon den dära Caroloine. Inte helt fel helt enkelt.
Här är hon med sin mycket söta puss min och halva hennes vän Emma.
tyledal.blogg.se
» Fredag
Ligger i min säng och funderar på vad jag ska göra av den här dagen, har varit dålig på att uppdatera nu när jag varit iväg och jag hade heller ingen ork när jag kom hem, men nu är jag back in buisness!
Jag tror att jag ska ta och googla lite om steg 1:an, livräddningsutbildning och se när den ligger i vår. Sen ska jag se om jag kan hitta vem som är personalansvarig på sannarpsbadet och brottet. Kanske även se om jag hittar någon fond jag kan söka till. Börjar närma sig till hösten nu och hade varit riktigt härlig inkomst om man väl får något. Sen kanske skriva över lite anteckningar och så. Låter väll som en givande fredag? Får se om det blir så att jag tar mig ut ikväll, eller bara stannar hemma.
Tror dock inte det blir någon sammanfattning av resten av året då energin för det inte finns, utan det blir det vanliga Josefine vardagen ni får läsa om.
Hade däremot tänkt köra en liten frågestund längre fram nu i Januari, men då får läsarsiffrorna öka först. Haha!
/ Josefine
» Nissaström här kommer vi!
/ Josefine
» Februari tjugohundratio
Jag gick till skolan så mycket som jag bara orkade, det vill säga väldigt lite. När jag väl var i skolan försökte jag låtsas som om allt var som vanligt. Jag spelade glad och visade upp ett positivt ansikte. Mycket smink fick läggas på för att dölja de söndergråtna ögonen. Och det fungerade, klasskamraterna trodde att jag mådde mycket bättre igen och att det rullade på, men inte trodde Sanna på detta spelande. Fick ett sms av henne där hon frågade om jag var hög. Du mår inte som du spelar Josefine, och det är inte bra att du håller på som du gör. Så jag tog åt mig och försökte intala mig själlv att jag skulle bli accepterad som jag mådde. Jag var så rädd att folk skulle tro att jag var helt mentalt störd, för ibland kunde jag få fel tankar att snurra i huvudet och det var därför jag hela tiden spelade glad.
Jag hittade den här bilden på datorn, väldigt dålig. Men här hade jag en bra dag då ögonen inte var så röd och blodsprängda att jag valde att ta mig en bild med camen. Som ni ser påverkade mitt mående mitt utseende extremt.
Här har jag lyckats sminka över det mesta. och någonting måste förändras och det är snabbt, så jag valde att klippa av mitt hår en riktigt lång bit.
Ingenting speciellt hände under Februari eftersom jag inte hade någon energi till att ens lämna huset för skolan. Dagarna var turbulenta, ena dagen var bättre en förra, nästa var två snäpp ner igen. Men sakta sakta började jag ändå må lite bättre.
/ Josefine
» Söndag
Många har sett mig som den starka personen som klarar allt, men det är bara en mask för att jag är rädd för vad andra ska tro och tycka om mig.
Det är först nu i höst jag har börjat acceptera situationen, det har alltså tagit mig tretton år att komma till den nivån jag ligger på idag, och jag är långt ifrån frisk.
Så frågan är? Söker jag uppmärksamhet?
Svar: Ja, det gör jag. Jag vill att så många ska veta vad jag gått igenom och speciellt de som jag står nära. Människor som jag träffar jämnt och ständigt känner jag ett behov av attt dem vet. För jag har lärt mig av det jag gått igenom att vet man ingenting är det svårt och ofta en chock att få reda på sanningen. Om jag någon gång skulle må sämre igen vet jag att jag har människor runt omkring mig som förstår och accepterar att jag inte mår bra. Det stora arbetet med att dölja hur jag mår försvinner och jag kan fokusera på det som är viktigt. Är det dessutom någon som känner sig i en liknande situation kan det vara skönt att veta att det inte bara är en själv som känner så. För det har hjälpt mig.
Nu ska jag snart ta och springa till friskis för att träna på gymmet där. Ikväll tänkte jag skriva en sammanfattning av februari och jag ska dessutom packa klart allting inför morgondagen. Åker iväg på läger i två dygn och det ska bli så skönt att komma ifrån staden och umgås med några av det finaste människorna i mitt liv.
/ Josefine
» Januari tjugohundratio
Det nya året välkomnades med tjejfest hemma hos Emily, en lugn och mysig kväll med god mat och fint folk. Det skålades om ett gott nytt år och förhoppningar om att det skulle bli ett år att minnas.
Och ja, de blev ett år jag sällan kommer glömma i första hand.
Redan i början av julen började jag känna att det var något som fattades och jag minns att jag skrev till en vän på msn: det är något som fattas, som gör mig svag och en rädsla av ensamhet börjar växa fram inom mig. Jag försökte släppa tanken och fokusera på det jag hade och det som skulle komma framöver. Efter små förväntningar hade jag nämligen blivit uttagen att representera Halland i Sverigecupen. Något som jag tyckte var helt otroligt för mig och de byggde upp mitt självförtroende och hopp om att handboll kanske är något man ska satsa på. Jag hade fått visa vad jag gick för i slutet på hösten och hade fått mycket beröm. Januari var späckad med matcher och det hela skulle invigas med en träningsmatch i Göteborg. Efter en av de hemskaste bilresorna jag varit med om kom jag och mamma trots allt fram till hallen fem minuter innan matchen skulle sätta igång. Negativt adrenalin pumpade genom kroppen när jag slängde på mig matchstället och slängdes in på plan. Väl där kunde jag inte koncentrera mig, jag var inte närvarande. Mina tankar snurrade åt ett annat håll och jag spelade en av de sämsta matcherna jag gjort. Denna match kom att reducera till att jag inte riktigt fick en andra chans att visa vad jag gick för.
Dagarna gick och små insidenter hände. Jag började tappa gnistan och mina vänner märkte detta. De valde till att backa och ge mig utrymme, när jag tvärtemot behövde dem allra mest. Det som var meningen till något bra, blev ett helvete för mig då jag kände mig ensam. Jag visste helller inte vem jag kunde vända mig till och våga berätta om hur min själ höll på att falla samman. Mina tankar skrämde mig och jag valde att försöka dölja det.
Den sjuttonde januari gick bussen upp mot Katrineholm med ett helt gäng handbollsspelare från Halland. Jag hade inte sovit på natten då jag låg och funderade på om jag skulle strunta i att följa med,hoppet om att jag kanske skulle kunna prestera övervägde min hälsa. Något som jag inte skulle ha gjort. För varje sekund som gick bröt jag ner mer och mer inombords. Det var som om någon hade öppnat den dörr jag stängt igen för att glömma allt, alla minnen och händelser förstorades så mycket och jag var ingen handbollsspelare där uppe. Jag var den treåriga flickan som nyss förlorat sin pappa och alla småsaker kopplades till de svek jag en gång utsatt för. I min stora hallandslagdräckt gick jag runt och funderade. Vände, vred och jag började planera.
Planera hur jag skulle kunna ta mitt eget liv på det bästa sättet och jag övervägde allternativ efter allternativ. På nätterna när alla sov låg jag klarvaken och planerade. Som tur var kom mamma och min syster upp för att stötta mig i handbollspelandet och tur var det för jag valde att ta tåget hem med familjen och åkte ifrån laget.
Väl på stationen satt jag rakt upp och ner medans tankarna vandrade åt ett annat håll. Jag bestämde mig för att fokusera tankarna på att studera de människor som kom in genom ingången. Det var turister, studerande, trötta och glada människor som kom in. Och rätt som det är öppnar Tommy dörren och in kommer Dennis. Ett ansikte jag sett så många gånger, men aldrig blivit så lycklig över att se som då. Vi pratade och jag kunde hålla tankarna borta från huvudet och tänka på helt andra saker. Ibland sa vi inte så mycket till varandra, det behövdes inte. Det räckte att vi bara satt bredvid varandra för att jag skulle känna trygghet. Dennis jag vill verkligen att du ska veta att den tågresan, din första tågresa kommer jag att hålla kärt om länge. När vi satt där bredvid varandra och tittade på slutet av 2012 på din pappas dator, drack cola och åt djungelvrål, det betydde. Du fick mig att tänka på något annat i några timmar, att lätta på hjärtat.
Hemma i Halmstad igen och jag sov gott i min säng. Dagen därpå hade min tränare låtit mig få vara med i en seriematch för att visa att jag gjorde skillnad i ett lag, även om det inte var i Hallandslaget. Första matchen för oss i arenan och ett gäng P93 satt på läktaren och tittade på. Jag gick in på plan och försökte tänka bort all skit som snurrat i huvudet de senaste dagarna och jag lyckades nog i tio- femton minuter. Sen bröt jag ihop. Jag grät, skrek, slängde mig på golvet medans tränaren försökte peppa mig med att jag inte ska vara så hård mot mig själv. " Du spelar bra josse". En förälder kom ut och sa: "ge dig josse, du är ju grym, tänk inte på det här"
OCH INOMBORDS SKREK JAG! DET ÄR INTE HANDBOLL DET HANDLAR OM! DET ÄR LIVET! JAG HAR TAPPAT HOPPET! JAG GER UPP! nu gör jag det, hem och dränka mig i tabletter, får jag inte hjälp försvinner jag nu.
Jag tog mig styrka till att berätta för mamma, genom all gråt fick jag fram hur jag kände mig och det var fruktansvärt. Att stå i Halmstad arena, mellan omkläningsrummen medans handbollsspelare går förbi och berätta för sin mamma att man inte vill leva mer. "Får jag inte hjälp nu tar jag livet av mig".
Men jag fick hjälp, jag fick komma in till avdelning 25 för en läkarbedömning. Fick ångestneddämpande och min första sömntablett utskriven. Fick dock komma hem, med en mamma som höll ett vakande öga på mig vart jag en gick och två dagar senare hade min akuta remiss kommit in till Johanna, där det väntade ett långt samtal på bup.
Resten av Januari är den ena dagen lik den andre. Min säng blev min vardag och jag kämpade mot panikattack efter varandra. Jag skämdes över att behöva utsätta min familj för allt elände, att det blev en stor ond cirkel. Jag skämdes över att behöva någon så nära inpå mig och jag kände mig så oduglig och menigslös.
/ Josefine